Hoppa till innehåll

Min favoritmusik och poddar!

Här om veckan fick man en sammanfattning från Spotify på hur man vad och hur mycket man har lyssnat på under 2020. Jag som älskar att lyssna på musik brukar spänt vänta på denna information, speciellt för att skryta med hur många minuter jag har lyssnat på musik. Fick du mer än 53 567 minuter? Kommentera! Bildbevis krävs haha! Här är det jag lyssnade på under 2020:

Jag brukar faktiskt lyssna på musik medan jag pluggar. Min mamma har alltid sagt att man inte borde det för att man fokuserar sämre då, men jag tycker ju motsatsen. Jag tror att man är väldigt olik när det gäller att plugga med musik, vissa kan inte koncentrera sig på det dem gör, medans jag kan lätt stänga ut andra ljud och koncentrera bättre. Inte för att jag pluggar nu men jag lyssnar på Spotifys spellista som heter Disney Hits, rekommenderar!

/ALEKS

Äntligen Nobeldagen!

En alldeles grå decemberdag blir till glitter och glamour när Nobelbankettén står på schemat! Jag brukar följa den varje år för att höra mer om priserna och inte minst pristagarna, men i år är den inställd så jag får göra min research på egen hand. Aleks skrev redan i oktober om fysikpriset som gick till två män och en kvinna som gjort olika upptäckter kring svarta hål, vilket ni kan läsa om här. Dessutom skrev Evelina på instagramkontot om kemipriset som gick till två kvinnor. De har utvecklat en metod för genomeditering – alltså när vi människor försöker göra ändringar i utvalda DNA-sekvenser.

Ett tredje Nobelpris

Det priset jag tänkte skriva om är Nobelpriset i fysiologi eller medicin som i år gick till Harvey J. Alter, Michael Houghton och Charles M. Rice för deras upptäckter av hepatit C-viruset. Hepatit är en sjukdom som skadar levern och som också kan orsaka levercancer. Den här sjukdomen kan överföras på olika sätt eftersom det finns flera virus som sprids på olika sätt. Här kommer en snabbgenomgång:

  • Hepatit A är ett RNA-virus som för det mesta sprids med avloppsförorenat vatten.
  • Hepatit B skiljer sig lite eftersom viruset omges av ett hölje där speciella proteiner finns. Detta sprids via blod och kroppsvätskor.
  • Hepatit C är likt B-viruset, men är mindre smittsamt.
  • Hepatit D smittar på samma sätt som B, men är ett inkomplett virus så man behöver smittas med B-viruset för att D-viruset ska kunna föröka sig.
  • Hepatit E sprids främst via vatten likt A-viruset, men också genom förorenat livsmedel.
En laboration om cancer som jag gjorde på KI.
Hepatit kan öka risken för levercancer och på bilden gör jag en labb med en forskarstuderande på KI där vi tittar på olika vävnadsprover från en cancerpatient.

Hur identifierar man ett okänt virus?

Av de jag nämnde ovan är det A och B som är vanligaste, medan D och E knappt förekommer i Sverige, men nyligen upptäcktes alltså C-viruset vilket förklarar en hel del av de sjukdomsfall som inte har kunnat spåras till A-viruset eller B-viruset. Redan på 1960-talet insåg Alter att det fanns ett virus som varken var A eller B och kallades därför ”non-A-non-B-hepatit”. Parallellt jobbade Houghton med att försöka identifiera viruset genom att samla in DNA från schimpanser, men de använde också blodprover från patienter. Till slut kunde de hitta DNA-fragment som kodade för proteiner som reagerade med antikroppar. Dessa antikroppar var en stark koppling mellan viruset och överförd sjukdom.

Det viruset fick namnet hepatit-C och Rice var en av de som analyserade arvsmassan och hittade inaktiverade genetiska förändringar. När de framställde RNA utan det inaktiverade avsnittet och testade på schimpanserna så skedde patologiska förändringar som uppfyllde kriterierna för att vara det smittoämne som söktes. Det här kan vara svårt att förstå och även fast vi känt till virusets existens sedan flera år tillbaka, har vi inte vetat hur vi ska bekämpa det. Med kunskap om virusets arvsmassa kan blodtester göras för att se om en patient är virusbärare och då är det också möjligt att börja utveckla läkemedel mot viruset. Förhoppningsvis kan samma forskning användas för att identifiera andra virus också.

Jag var på en av Nobelföreläsningarna för tre år sedan.
Under Nobelveckan brukar Nobelpristagarna hålla i föreläsningar. Här är fysikföreläsningen från 2017 när temat var gravitationsvågor.

Det var lite om Nobelpriset inom fysiologi/medicin och som sagt har Aleks gjort ett inlägg om fysikpriset. Dessutom har Alexandra skrivit på instagramkontot om Hannes Alfvén som fick fysikpriset 1970 och det roliga är att han var professor på ŷ2020̱! Det är alltså bara han och tre andra svenskar som fått Nobelpriset genom tiderna – hur coolt är inte det?! Idag finns Alfvénlaboratoriet på ŷ2020̱ som är uppkallat efter honom och där bedrivs forskning inom plasmafysik. Det här är en sak jag verkligen gillar med universitet, att det är massor av forskning som sker vägg i vägg med salarna där vi studenter pluggar!

/Adam

Föreläsningar på ŷ2020̱

När man börjar plugga på högskola ersätts de tidigare gymnasielektionerna med så kallade föreläsningar. Under en föreläsning går föreläsaren/läraren genom viktiga moment som är centrala för en kurs. Här på ŷ2020̱ är föreläsningarna schemalagda till att vara 2h långa, men detta är inklusive akademisk kvart (läs Adams inlägg om vad det innebär HÄR) samt 15 minuters paus.

Den allra största skillnaden mellan föreläsningar och gymnasielektioner, det är att föreläsningarna inte kräver någon obligatorisk närvaro. Du bestämmer själv om du vill delta. Det kan dock förekomma fall då vissa föreläsningar kräver närvaro men utöver dem är det helt enkelt upp till dig om du vill närvara eller inte.

En annan tydlig skillnad är att föreläsningarna inte riktigt är lika interaktiva mellan lärare och studenter som de ofta är på gymnasiet. Men, det är helt okej att räcka upp sin hand för att avbryta och ställa frågor!

Alla studenter är olika, vissa går på föreläsningar, andra inte. Jag själv brukar för det mesta tycka om att gå på föreläsningar. Det har dock hänt att jag i ett fåtal kurser känt att ”den här kursen lär jag mig nog bättre själv” och då har jag helt enkelt skippat föreläsningarna och istället tagit mig igenom kursmaterialet själv. Annars tycker jag att föreläsningarna bidrar med rutin, vilket jag gillar! Dessutom blir det ett tillfälle att träffa sina kompisar.

Nu är ju föreläsningarna på distans vilket innebär att de antingen är förinspelade eller att de hålls via Zoom. Och visst saknar man ändå föreläsningar som hålls i skolan, det gör i alla fall jag…

/Maha

Betyg är viktigt – men inte allt!

Aleks skrev ett jättebra inlägg om hur det fungerar med betyg på ŷ2020̱ och jag tänkte helt enkelt spinna vidare på det!

När jag gick i högstadiet kom det nya betygssystemet med A-F istället för IG, G, VG och MVG. Det påverkade mig ganska mycket och det var då jag började satsa på skolan. Senare i gymnasiet kändes det mer och mer viktigt att få bra betyg, eftersom jag visste att jag ville plugga vidare. Ibland kändes det till och med viktigare att få bra betyg än att ha roligt under gymnasietiden. Så går du sista året på gymnasiet, glöm inte att stanna upp ibland och uppskatta något som är lätt att ta för givet!

Hur viktigt är det med betyg?

Eftersom det var så viktigt för mig att få höga betyg i gymnasiet, kändes det till en början jobbigt att få lägre betyg på universitet. Nu när jag gått på ŷ2020̱ ett tag, har jag insett att det är helt rimligt att mitt betygssnitt är lägre, eftersom svårighetsgraden också är högre. I och med mina erfarenheter från gymnasiet känner jag också att jag kan slappna av mer och njuta av studietiden. En annan sak jag uppskattar är den avslappnade mentaliteten hos mina kursare när det kommer till betyg. Visst finns det stressiga perioder, men jag känner inte att det är någon betygshets bland de jag pluggar med vilket gör det mer avslappnat och roligt att plugga!

Summan av kardemumman är att betyg är viktigt – men inte allt! Lägg ribban på en nivå som är rimlig, istället för att sikta för högt och bli besviken senare. Aleks skrev ett inlägg förra veckan om vad som händer om man får F, så kolla gärna in det för att se hur icke-godkänt fungerar på universitetet!

/Adam 

Bli Pepp!

Organisationen Pepp finns för dig, som identifierar dig som tjej och går på gymnasiet, ska få veta mer om vilka otroligt häftiga, spännande och roliga saker ingenjörsyrket kan innebära! Som adept i Pepp får du en ingenjörsstuderande tjej som din egna mentor, möjlighet att gå på inspirerande event hos företag i ingenjörsbranschen och ett tillfälle att lära känna andra tjejer som också är nyfikna på att veta mer om teknik och ingenjörens roll. 

bilder på tjejer som är med i Pepp
Bilder från Pepp-event!

Jag var med som mentor i Pepp för några år sen. Jag fick gå på coola och roliga event och träffades ensam med min adept flera gånger under terminen. Vi gick på promenader ihop, åt glass och snackade om hennes framtid och teknik. Jag rekommenderar dig som identifierar dig som tjej, går på gymnasiet, och är intresserad av ingenjörsyrket att skicka iväg en ansökan Gör det så fort du kan för att ansökan kommer att stänga snart… men borde vara öppen fram till Lucia! Vill du läsa mer om Pepp kan du göra det

Bli Pepp! /Aleks

Min vecka i distanstider

Jag har under denna vecka försökt dokumentera mina dagar med både text och bilder för att ge er en inblick hur en vecka kan se ut för mig och speciellt nu när undervisningen är på distans. 

Måndag

Morgonen spenderades över Zoom med att jag och min bästa kompis som också är min KEX-partner (KEX = kandidatexamensarbete), skrev på ett projektförslag som vi skriver till det examensarbete vi ska genomföra i vår. Mer om vad vårt arbete kommer handla om tänkte jag berätta lite längre fram :).

Innan lunch hade jag ett bokcirkel möte (över Zoom) med fyra andra som läser samma kurs som mig, genus och jämställdhet i arbetslivet i teknikyrken. Vi har precis läst ut första boken som tillhör kursen och ska nu börja på bok nr 2. Det är ändå skönt att pratas vid och diskutera lite tankar och reflektioner kring det man läst hittills.

Efter lunch fortsatte vi skriva på projektförslaget, men vi båda kände att denna dag var seg och det visades även på hur mycket vi lyckades skriva. Tidig eftermiddag avbröt jag pluggandet med att ta bilen för att åka och hämta min syster från skolan. Väl hemma tog jag mig igenom ett antal förinspelade föreläsningar i operativsystemskursen jag läser.

Under kvällen satt jag med lite förberedelser inför ansökan om utbyte som ska göras nu under december.

Tisdag

Precis som gårdagen började morgonen med att fortsätta skriva på projektförslaget. Detta gjorde vi fram till lunch. Efter lunch tog jag mig igenom ett par till förinspelade operativsystems föreläsningar och därefter satte jag mig med bok nr 2 i genuskursen för att komma igång med läsandet. Kvällen rundades av med att jag tittade på lite youtube videos.

På bilden ser man en dator med föreläsning samt anteckningar öppna. Två tända ljus syns också på bilden.
Här sitter jag och kollar igenom en föreläsning samtidigt som jag tar anteckningar vid sidan om.

Onsdag

Jag vaknade och fixade det sista med mitt blogginlägg som jag senare publicerade under morgonen. Efter frukost började jag med en programmeringsövning i operativsystemskursen som en förberedelse inför en större programmeringslabb. Denna övning tog sin tid, men under eftermiddagen var jag klar och åkte även då för att hämta min syster från skolan.

Fram mot kvällen blev det fortsatt läsning i genusboken och senare under kvällen var jag sugen på att kolla en julfilm så det var också det jag gjorde.

Torsdag

Under torsdagen satte jag igång med den andra förberedande övningen inför den större labben. Denna övning tog i princip hela dagen att ta sig igenom. Det var därför väldigt behövligt med en promenad under kvällen.

 

Fredag

Fredagar är de bästa dagarna enligt mig :). Det blev ett fortsatt arbete med det där projektförslaget. Senare under eftermiddagen läste jag lite i boken men sen kände jag mig klar med plugget denna fredag. Vi köpte hem lite mat och kvällen spenderades sedan framför Idol.

Hoppas ni har en mysig lördag!

/Maha

Finaste biblioteket på Valhallavägen!

En av de roligaste platserna att plugga på tycker jag är biblioteket. Det finns ett både i Kista och Södertälje, men det på campus är definitivt störst. Här finns både grupprum om man är flera som villa plugga tillsammans och enskilda platser för eget plugg. Det finns självklart böcker och tidskrifter, men det som ŷ2020̱ lagt mest fokus på är digitala resurser och som student får man tillgång till över 250 000 e-böcker och annat material utspritt i 100 olika databaser. Det som ger mig mest inspiration är dock arkitekturen!

Första tankarna på ett bibliotek blev verkliga år 1825 när de första inköpen gjordes till det Teknologiska Institutet (som det hette då), men det dröjde till slutet av 1910-talet innan huvudbiblioteket var på plats. Erik Lallerstedt ritade andra campusbyggnader också, men själva biblioteksbyggnaden fick två längor som bildade en trekantig yttergård i mitten. Drygt 80 år senare kom Per Ahrbom som gjorde en glasfasad på den tredje sidan av trekanten så att yttergården blev en innergård (och det är den som syns på bilden). Resten av biblioteket är liksom byggt runt gården och sedan länge är det ett byggnadsminnesmärke.

Vårt fina bibliotek.
Den här typen av arkitektur gör att det känns mindre fyrkantigt och mer innovativt!

Det finns många fina byggnader på campus och för att få en känsla för hur det är att plugga här så är ett tips att faktiskt komma hit och se hur det ser ut i verkligheten. På våren innan antagningen brukar det vara öppet hus, så kom hit och hälsa på oss då!

/Adam

Att skriva omtenta

Att få ett F på ett delmoment, uppsats eller tenta skulle jag nog ändå säga händer alla som går på ŷ2020̱. I dagens inlägg har jag tänkt att skriva om vad som faktiskt händer när man får F, hur många gånger jag har fått F och vad man kan göra åt ett F.

Vad händer om man får F

Om man får ett F är det inte så farligt. Det är inte som på vissa andra utbildningar att man blir spärrad direkt och får gå om ett halvår. Vissa utbildningar på ŷ2020̱ har dock spärrar som att du får max ha kuggat ett visst antal kurser för att börja skriva ditt kandidatarbete eller börja mastern. Jag har dock personligen aldrig haft problem med detta, och jag har kuggat många tentor. Vidare, om man kuggar många kurser så kanske man inte blir berättigad till CSN så man ha koll på det om man kuggar flertal tentor.

Om man kuggar en tenta eller ett delmoment som ett projekt eller uppsats får man helt enkelt göra om det. Omtentor brukar ges minst en gång extra, utöver den vanliga examinationen per år. Vissa omtentor, oftast för kurser många program på ŷ2020̱ läser, går många gånger på år. Man får alltså plugga och skriva tentan en gång till.

Kuggar man ett delmoment kan olika saker hända. Ibland kan man ganska snabbt, till exempel samma dag eller vecka, få en ny chans att klara den. Oftast brukar man säga att man får en komplettering då – att om man fixar några saker så blir man godkänd. Andra gånger, måste man vänta några månader, eller max ett år. Oftast brukar man dock få minst en chans två gånger per år att klara uppgiften.

Det har hänt några gånger att jag inte har fått godkänt (komplettering) på en programmeringsuppgift, men har ändrat på saker och redovisat lite senare i veckan och blivit godkänd. En gång har jag till och med lyckats få komplettering på en komplettering på en kurs, Numerisk Analys, som jag tyckte var svår och jobbig.

Mina omtentor

Jag har kuggat massa tentor. Jag har skrivit tentan i Flervariabelanalys 4 gånger, Mekanik 2 gånger, Språkteknologi 3 gånger och Sannolikhet och Statistik 4 gånger innan jag klarade dem. Jag har även fortfarande inte klarat tentan i Mikroekonomi efter att ha skrivit den 4 gånger. Jag kommer skriva omtenta i den kursen i januari. Ibland klickar man inte med vissa kurser och allt blir bara så svårt.

Steget vidare

Jag brukar inte direkt bli så glad när jag får ett F, även om jag vet att det tillslut löser sig. Jag har tyckt att det jättejobbigt att tenta om vissa kurser som jag verkligen tycker är supersvåra. En av kurserna, Flervariabelanalys, har många ŷ2020̱-studenter svårt för. Därför införde ŷ2020̱ kvällsseminarier i kursen. De var för dem som hade kuggat kursen och ville öva mer, tillsammans med en lärare, en gång i veckan. Jag hade också ”turen” att en av mina bästa kompisar också hade kuggat kursen så vi satt och pluggade tillsammans inför omtenta. Tillslut, efter 4 försök klarade jag kursen och var superglad!

bidl på utdrag från Ladok där det står att Aleks har fått E på Flervaraiabelanalysen
Äntligen blev jag godkänd!

När jag pluggar till omtentor brukar jag alltid tänka att jag borde plugga på ett annat sätt än sist. Rörde jag inte boken förra gången lär jag mig nog ganska mycket av att läsa den. Kollade jag endast på boken och inte föreläsningsanteckningarna kanske jag borde se över dem. Den strategin brukar funka bra, men det gäller ju också att man gör det ordentligt.

Sammanfattningsvis

Att få en omtenta är inte hela världen, även om det såklart är superjobbigt. Jag tycker att det är helt okej att man har svårt för vissa kurser och att man behöver extra tid att greppa materialet till tentan. Jag har haft flera omtentor, men kommer att klara ŷ2020̱ på fem år. Har du några frågor eller funderingar i ämnet så kommentera gärna!

Styrkekramar /Aleks

Varför ska jag bli ingenjör?

Ja varför ska man egentligen bli ingenjör? Här listar jag några av många anledningar…

  • För att du vill vara med och utveckla samhället.

En ritad bild som illustrerar ett samhälle. Lite byggnader, sjukhus, vägar, flygplan, träd och  elkraftverk finns på bilden

  • För att du vill ha ett eftertraktat yrke.

 

En ritad bild med ett förstoringsglas och genom glaset ser man en portfölj.

  • För att du vill ha ett kreativt yrke där du får komma på med nya smarta lösningar.

En ritad bild på en glödlampa som lyser gult.

  • För att du vill ha ett brett yrke där du inte låser dig.

En ritad bild på ett lås som är olåst.

  • För att du vill ha möjligheten till att kunna jobba internationellt.

En ritad bild på en jordglob samt en "jobbväska".

  • För att du vill starta ditt egna företag i framtiden.En ritad bild som visar en dator, ett diagram, två glödlampor, pengar, en penna och ett papper.
  • För att du vill vara en del av något större.

En ritad bild som visar massa streckgubbar där en streckgubbe i mitten är röd.

  • För att du vill lära dig nya saker under din arbetskarriär.

En ritad bild på tre st kugghjul

  • För att du vill göra skillnad i världen.En ritad bild på jordklotet med pilar runtom som ska symbolisera förändring.

 

/Maha

Är det bara plugg på ŷ2020̱?

Rubriken kanske är en ledande fråga, för på ŷ2020̱ finns massor att göra! Schemalagda lektioner brukar oftast ligga mellan 08 och 17, men efter det är det upp till en själv vad man vill hitta på. I gymnasiet var jag ofta trött efter en skoldag och vill hem så fort sista lektionen var slut, men på universitet finns så mycket att engagera sig i, vilket gör att det blir roligare att stanna kvar i skolan! Dels finns alla sektioner som anordnar aktiviteter och evenemang av olika slag, och det finns dessutom poster och nämnder att vara med i. Då får man chansen att lära känna andra studenter inom sitt program och samtidigt påverka sin utbildning på olika sätt.

Utöver det finns THS som är Tekniska Högskolans Studentkår vilket är en organisation som drivs ideellt av oss studenter. De jobbar med kvalitetsutveckling av utbildningarna, kopplar studenter med näringslivet och anordnar aktiviteter som tentapubar, arbetsmarknadsdagar, lunchföreläsningar och även här finns det också poster och uppdrag man kan söka. Att vara medlem kostar 365 kr om året och det tycker jag verkligen är värt!

Kårspexets pokal från Spex-SM.
Året innan jag blev spexare så vann Kårspexet Spex-SM (ja, du läste rätt), så det är lite synd att jag inte kan ta åt mig någon ära, men väldigt kul att det finns en sån tävling!

Många möjligheter att spexa loss

Bland alla föreningar som är knutna till THS (de finns ) så är jag med i Kårspexet. Det finns många olika spex och bland sektionerna finns både stora och små. Kårspexet är ett av de större och är inte knutet till någon sektion vilket gör att jag fått lära känna många människor som pluggar andra program. Jag själv spelar trummor i orkestern, men vi har också KMP (kostym, mask, peruk), tekniken som bygger dekor, PR som fixar merch och spons, QM (klubbmästeriet) som anordnar fester och såklart skådis! Nu har vi paus eftersom det är svårt att hålla föreställningar, men annars brukar vi spela på Södra Teatern i Stockholm och också göra några mindre turnéer i Sverige och Finland.

Så är du nyfiken på spex eller vad som finns att göra på ŷ2020̱, kolla runt med studenter redan nu om de engagerar sig inom något och fråga hur det är. Det tror jag är det bästa sättet att få en inblick i studentlivet!

/Adam